Jan D. Oker-Blom

Hållbar utveckling

Sfp:s gruppanförande om hållbar utveckling, som gruppen tillsammans formulerat, framfördes av mig i fullmäktige den 16.3.2005.

Ärade ordförande, bästa fullmäktigeledamöter, hyvät valtuustokolleegat,

Det är synnerligen positivt att få ta ställning till ett program för ekologisk hållbarhet i Helsingfors, med prioriteringar och mål inom miljöskyddet 2005 – 2008. Låt oss hoppas att det i framtiden är möjligt att konstatera att denna fullmäktigeförsamling åstadkom något på detta viktiga område. Vi har inte råd att strunta i miljöfrågor i Helsingfors och vi vill heller inte göra det. Sfp vill att Helsingfors skall vara en föregångare. En ren och trivsam huvudstad som kan fungera som ett gott exempel för andra städer i Finland, Norden och världen.

Näringslivet, EK konstaterar i ett ställningstagande att ”speciellt då det gäller klimatpolitiken, miljöpolitiken samt konsumentpolitiken har EU strävat efter att profilera sig som en global föregångare, på bekostnad av konkurrenskraften”. EK kräver en förändring på den punkten. Trots att jag förstår och accepterar EK:s oro kan jag inte helt hålla med.

Sfp anser att satsningar på hållbar utveckling innebär konkurrensfördelar på lång sikt för såväl länder som företag.

Det är hög tid att förändra våra beteende- och konsumtionsmönster samt satsa på förnyelsebara energiformer och återanvändning. Som med mycket annat gäller det att börja med sig själv. Vad kan vi eller ni göra för att hjälpa till? Staden skall effektivera och skapa förutsättningar för invånarna att spara och återanvända. Där stadens åtgärder slutar, börjar individens ansvar. Staden skall se till att det finns en fungerande kollektivtrafik och individen skall gärna välja att utnyttja den. Samma sak gäller sorteringen av avfall. Staden skall skapa förutsättningar för att sortera avfall, sedan kommer det an på var och en att utnyttja den möjligheten. Genom att sortera sitt avfall bidrar individen till hållbar utveckling både på kort och på lång sikt. På kort sikt i och med att en del av avfallet kan återanvändas och på lång sikt, eftersom upprätthållandet och utvecklandet av en infrastruktur beror på användningsgraden. Det som är populärt och används, består och utvecklas. Så fungerar förvaltningen.

Nyare och energisnålare bilar och överlag en minskning av privatbilismen i Helsingfors bör eftersträvas, men det är naivt att föreställa sig att cyklar och kollektivtrafik någonsin helt kan eliminera behovet av bilar.

Joukkoliikenne on luonnollisesti avainasemassa kun puhutaan kestävästä kehityksestä, mutta myös joukkoliikenne on asetettava kovemman paineen alle. Kun autoilta vaaditaan enemmän kilometrejä litralla sekä korkeampaa uusiokäyttöastetta, on myös vaadittava koko ajan ympäristöystävällisempää joukkoliikennettä. Joukkoliikenne ei saa olla aina lähtökohtaisesti niin hyvä ja kannatettava asia, ettei vaadittaisiin myös linja-autoilta koko ajan enemmän kilometrejä litralla tai vielä mieluiten yhä useampia kaasulla toimivia. Tänä vuonna avautuu Helsinkiin ensimmäinen yleisessä käytössä olevan maakaasun tankkausasema. Toivotaan tankkausasemalle ja sille kehitykselle menestystä. Maakaasu on parempaa kuin bensiiniä ja paljon parempaa kuin dieseliä.

I Stockholm har man inlett ett försök med bussar som går på vätgas vars enda utsläpp är vattenånga. Sfp uppmuntrar stadens tjänstemän på området att så fort som möjligt resa till Stockholm (och eventuella andra orter där sådant finns) och noggrant bekanta sig med försöket.

Sfp anser, att luftkvaliteten i staden alltjämt är en central miljöfråga och dessutom en som vi i fullmäktige och stadens förvaltning genom våra prioriteringar kan påverka. Den dåliga luftkvaliteten i vår stad bör förbättras genom en tidigareläggning av gatornas vårstädning. Barn, åldringar, astmatiker med flera skall inte behöva lida av gatudamm som idag. Gatumiljöns renhet inverkar förutom på invånarnas hälsa också på trivseln i staden och bör därför ses som en central miljösatsning.

Att spara skräp på en sophög är allt annat än långsiktigt. Förr eller senare är alla sophögar överfulla eftersom förmultningstakten är mycket långsammare än tillströmningen av nytt skräp. Det är nödvändigt att producera mindre skräp, sortera bättre och bränna en del av resten. Fullmäktigeledamot Birgitta Dahlberg har lämnat in en motion om saken. Motionen kärnbudskap är följande:

SAD:s anläggningar med sopsortering och kompostering är visserligen välskötta, men de samlade soporna medför trots detta svårlösta miljöproblem, som för invånarna tar sig uttryck bland annat i luktolägenheter. Även vattendragen är det skäl att oroa sig för. Det är svårt att lyckas med kompostering i stor skala i vårt kalla klimat. Det är svårt att få avsättning för den jord som komposteringen ger, då den innehåller föroreningar och luktar illa. En stor del av myllan körs till avstjälpningsplatserna.

En stor del av avfallet kan inte komposteras, men kunde brännas. Käringmossen beräknas vara full redan år 2007. Det är oklart var man finner plats för de följande decenniernas sopor från huvudstadskommunerna.

Enligt EU:s bioproduktförordning 1774/2002/EU måste allt med animaliskt ursprung oskadliggöras för att förhindra spridning av sjukdomar. Det samma gäller allt internationellt avfall från flyg- och tågtrafiken samt sjukhusen. Detta lyckas bäst genom förbränning.

Avfallsförbränningstekniken har gått framåt och inställningen till den är positiv internationellt. EU ställer strikta krav på effektiva utsläppsfilter. Kyoto-protokollet inkluderar inte avfallsförbränningens utsläpp tack vare förbränningens positiva förtecken. Även miljöministeriet nämner i den nationella strategin för bioavfall att förbränning är ett alternativ. Strategin är godkänd av statsrådet.

Sfp anser att vår sophanteringsstrategi i Helsingfors borde gå ut på både avfallsförbränning och effektiv källsortering för att tillvarata återanvändbart avfall som till exempel glas, metall, kartong och papper.

Paperissa todetaan, että jätteiden tehostuneen hyödyntämisen vuoksi kaatopaikalle sijoitettavan määrä on muutaman viime vuosien aikana vähentynyt. Se on hyvä, mutta se ei riitä. Tekstissä todetaan edelleen, että kustannusten säästämiseksi jätettä kulkeutuu kuitenkin aika ajoin paikkoihin, joilla ei ole asianmukaisia lupia jätteiden sijoittamiseksi. Mahdolliset kustannukset eivät saa johtaa siihen, että jätettä heitetään muun muassa metsään tai mereen. Jätettä on pakko kerätä ja hyödyntää paljon tehokkaammin ja jätteiden sijoittaminen kaatopaikalle ei missään tapauksessa ole kestävän kehityksen mukaista. Polttaminen ratkaisee ainakin tilaongelman ja sitä kannattaa, kuten jo mainitsin, tutkia tarkemmin ennakkoluulottomasti.

Sfp skulle gärna ha sett mer om Östersjön i detta strategipapper. Östersjön påverkas av Helsingfors och vice versa. Sfp upplever att ett av regionens största hot mot en hållbar utveckling är havets dåliga skick samt det hela tiden ökande antalet oljetransporter.

Ärade ordförande! Till sist skulle Sfp vilja ställa en fråga: Vad konkret kan vi visa på att idag är bättre tack vare de miljöprogram vi haft? Detta är det fjärde programmet sedan 1990 och det skulle vara bra att följa upp samtliga innan vi gör ett femte.

Sfp framför följande kläm:

Stadsfullmäktige förutsätter att det, genast när halva fullmäktigeperioden har gått, kommer en rapport till fullmäktige ur vilken det framgår vilka målsättningar som har uppnåtts och vilka som inte har uppnåtts samt varför de inte har uppnåtts.

Kiitos, tack!