Jan D. Oker-Blom

Skitsofrena stadsstyrelsemöten

Man har gått in för att grunda Aalto-universitetet, eventuellt i tron i att en sammanslagning som så skapar effektivitet. Må vara att den gränsöverskridande forskningen kanske blir aningen intimare trots bibehållna geografiska avstånd. Lite samma tankesätt som att en sammanslagning av huvudstadsregionens kommuner automatiskt skulle bli en effektivare storkommun. Faktum är den kritiska massan för att kommunala tjänster skall kunna erbjudas kostnadseffektivt är ett så litet kommuninvånarantal att till och med Grankulla överskrider det med undantag för vissa mycket specialiserade tjänster (som redan nu produceras genom samarbete). I båda fallen tar kampen fart om var och hur det administrativa högkvarteret skall fungera. Gemensamt för båda är också att verksamheten oberoende kommer att fortgå på nuvarande ställen. Tror någon verkligen på att verksamheten vid Tekniska högskolan i (det av Aalto ritade) Otnäs skulle kunna flyttas till Helsingfors eller på att vissa kommunala tjänstemän från Helsingfors skulle hyra in sig hos sina kolleger i Esbo för att skapa en gemensam enhet? Det enda vi talar om är juridiska hemorter och administrativa enheter utan betydelse om (eller sannolikt när) en kommunsammanslagning eller ett långtgående samarbete blir av.

Det är skitsofrent att vartannat stadsstyrelsemöte diskutera hur vi bäst kan dra hemåt på bekostnad av Esbo, Vanda eller Sibbo och vartannat diskutera hur vi kan slå ihop hela regionen. Men det är faktiskt vad man kan hävda att vi gör. Nämnvärda exempel på kampen med grannarna är Sibbo-frågan och ersättning för annekterad mark, de goda skattebetalarna i Esbo, spårtrafikens finansiering och Aalto-universitetets hemort. Därtill kommer en uppsjö av enskilda frågor som placeringen av hamnar, flygfält, kulturbyggnader och till och med enskilda företags huvudkontor. Samtidigt är processen angående gemensam kollektivtrafik, enhetlig stadsplanering, samägda bolag och gemensamt beslutsfattande konstant pågående.

Nu borde man först tydligt och klart ta ställning till huvudfrågan, skall vi skapa en metropol eller huvudstadsregion som fungerar som en enda kommun? Tillsvidare måste jag som stadsstyrelseledamot i Helsingfors förstås kämpa för att även Aalto-universitetets hemort blir Helsingfors, trots det faktum att en majoritet av det nya universitetets studenter finns i Otnäs och att Helsingfors universitet alltid för mig kommer att vara huvudstadens huvudsakliga universitet.