Jan D. Oker-Blom

Valteman

Svenska frågor

Att kämpa för svenskspråkig service är ett arbete som aldrig tar slut. Tvåspråkigheten kräver en konstant bevakning, men det räcker ofta med att påminna andra partier och stadens administration om det svenska. Ofta handlar negligering av det svenska om okunskap och inte illvilja. I sådana fall räcker det med att det finns finlandssvenska vakthundar närvarande, i staden betyder det fullmäktigeledamöter med svenska som modersmål. Stadens tvåspråkighetskommitté fungerar och det finns en löpande bevakning av serviceutbudet på svenska. Med jämna mellanrum dyker det dock upp svenska ödesfrågor eller frågor som väcker starka känslor, under denna period t.ex. hotet om stängning av Cygnaeus lågstadieskola. Jag är stolt över att jag med hårt arbete kunde bidra till att rädda Cygnaeus. Under nästa period kommer den nya organiseringen av hälsovårdstjänster att kräva ett stort engagemang för att garantera att svenskspråkiga kan erbjudas service på lika grunder. På grund av de vindar som nu blåser i samhället är det ännu viktigare att kämpa för jämlikhet, tolerans och mångkulturalism.

 

Företagsamhet

Företagsamhet har alltid legat mitt hjärta nära, eftersom jag ser det som en nyckelfråga för både stadens och hela landets ekonomiska utveckling och uppgång. Jag har själv varit med om att grunda flera företag och arbetar nu med att dirigera finansiering till tillväxtbolag. Det allra viktigaste är att ha företag som växer kraftigt och strävar efter export. Stadens och hela den offentliga sektorns viktigaste uppgift är att uppmuntra till företagsamhet och samtidigt minimera hinder och kostnader för låta marknaden fungera och växa. Dit hör även att staden inte skall konkurrera med egen verksamheten på den fria marknaden inom områden som inte kan anses vara strategiskt viktiga. Offentlig upphandling i mindre bitar är en viktig sak för småföretagare. Ett konkret exempel på något Helsingfors lyckats göra för tillväxtföretag i staden är grundandet av Maria 0-1, som är ett område för startups där vi tidigare hade Maria sjukhus.

 

Bättre stadsplanering

Helsingfors växer och utvecklas som aldrig förr. De gamla hamnområdena ombyggs till bostadsområden samtidigt som hamnen utvecklas och växer framgångsrikt, vilket speciellt gläder mig i egenskap av styrelsemedlem i Helsingfors Hamn Ab. Stadsplaneringen har avgörande betydelse för trivsel, ekonomi och tillväxt. Den nya generalplanen fyller en viktig roll, men innehåller också sådant som jag har motsatt mig, som t.ex. att bygga bostäder på Malms flygfält och inskränka på Centralparken. I mitt tycke kunde vi bygga både tätare och högre. Stadsbulevarderna förhåller jag mig även skeptiskt till. Planeringens roll tycker jag ofta underskattas med tanke på dess stora betydelse för trivsel, tjänster, miljö och turism. Även om jag inte har något emot att staden växer så har jag motsatt mig att utveckla områden som t.ex. Kronbergsstranden om det kräver kostnader som 240 miljoner för Kronbergsbroarna. Tyvärr lyckades inte jag och andra motståndare förhindra ett beslut om att bygga dessa broar som aldrig kommer att betala sig tillbaka.

 

Hållbar utveckling

Att avverka stadens kolkraftverk är ett dyrt beslut, som jag dock inte ångrar. Målet är att Helsingfors skall vara en koldioxidneutral stad år 2050. Trots höga kostnader måste vi satsa på miljön och jag har ingenting emot att Helsingfors är en stor föregångare som miljömedveten stad. Även kollektivtrafik, fjärrkylning med havsvatten, återvinning och led-belysning är exempel på miljövänliga satsningar som jag med glädje bidragit – och framöver bidrar – till. I fullmäktige har vi också gjort upp ett ambitiöst miljöprogram som beaktar nästan alla olika delar av stadens miljö, själv gjorde jag i sammanhanget en motion om en kampanj för att lära stadens invånare att spara på el. Svaret på den motionen hittas bland mina texter på sidan ”Skrivet”. Nya mål att ta itu med under nästa period kan bl.a. vara hur elbilar kan laddas av allt fler som bor i höghus, hur vi kan minska på elkonsumtionen ytterligare samt om vi som första huvudstad helt skulle kunna förbjuda plastpåsar? Det ambitiösa målet är att uppfattas som världens renaste huvudstad.

 

Urbanisering

Helsingfors är – och skall vara – Finlands lokomotiv. Urbaniseringen är en världsomfattande trend och Finland skall notera det och kan inte hindra det från att påverka Helsingfors. Urbanisering är en välkommen utveckling som bidrar till effektivitet och miljövänligt tätt boende. Vi måste bara se till att Finlands urbanisering inte kostar våra städer för mycket samtidigt som landsbygdens avbefolkning betalas av samma städer. Helsingfors är en stor nettobetalare till övriga Finland. Det accepteras under övergången mot ett mer urbant och centraliserat boende i Finland. Däremot är det inte vettigt att till vilket pris som helst försöka hålla hela landet bebott och exploatera nya områden samtidigt som andra byar dör och allt fler flyttar in till städer. Landsbygden är livsviktig för många funktioner, men en omfattande och dyr infrastruktur för människor som bor på landet och pendlar med bil till sina jobb i stan kan inte motiveras. Hela Finland behöver inte vara bebott utan av trygghets-, miljö- och effektivitetsorsaker skall vi låta urbaniseringen (där vi ligger efter de flesta länder) framskrida.