Jan D. Oker-Blom

Onödig konsumtion

Kolumn i Animalias tidning 2007-02-11

Alltför ofta handlar debatten om hur vi borde välja vad vi konsumerar istället för huruvida vi alls är tvungna att konsumera. Jag är övertygad om att vi kraftigt kunde minska på vår konsumtion utan att sänka vår levnadsstandard, de facto skulle vi inte ens sakna en hel del av det vi konsumerar idag om vi skulle bli tvingade att sluta med det imorgon. Som exempel kan nämnas överdrivna förpackningar, plastpåsar, engångstallrikar och dito bestick samt oanvändbara reklamprylar och trycksaker som väldigt få eller ingen läser.

Först och främst handlar det om att förändra attityden till konsumtion. Men där det inte räcker till, eller sker tillräckligt snabbt, brukar det också vara effektivt att gå åt plånböckerna. För en tid sedan föreslog jag i en tidningsintervju att vi skulle införa en skatt på plastpåsar för att kraftigt höja deras pris och därigenom minska efterfrågan. De flesta av oss vet på förhand när vi är på väg till (mat)butiken och kunde således ta med en kasse av något slag för ändamålet. Ifall av att man glömmer går det sedan att köpa en papperspåse eller i värsta fall en plastpåse för en summa som känns och leder till att minnet kanske uppfriskas till följande butiksbesök.

Den konsumtionshysteri vi ägnar oss åt i Finland har också en stor indirekt effekt på Animalias kärnområde – djuren. Främst genom att vi förstör naturen och därmed djurens livsmiljö. I mina ögon är respekt för naturen förknippad med respekt för djuren och ingendera får utnyttjas hur som helst av människor. Själv äter jag kött och anser det vara acceptabelt, men vill givetvis att även djur som föds upp för att bli mat behandlas så bra som möjligt. Trots att det naturligtvis syns i priset. Vilt är också en resurs som kan (och skall) utnyttjas på ett hållbart sätt. Genom att skövla skog och mark samt förorena hav och vattendrag förstör vi på sikt inte bara djurens livsvillkor utan också våra egna möjligheter att på ett naturligt och rimligt sätt använda oss av vad naturen har att bjuda. När kommer vi att inse att naturen är en gemensam angelägenhet, som berör var och en av oss?

Många hävdar att vad en enskild människa gör inte har någon betydelse. Samtidigt kan man säga att utvecklingen i dagens värld är en kombination av enskilda handlingar och att handla på ett annat sätt har således betydelse. Att se över sin egen konsumtion är en bra början, men att se till att ens egen aktivitet har en större effekt är ännu bättre. Det är skäl att minnas att det verkligen har funnits och finns människor som har förändrat världen.